Recension: GTA: Episodes From Liberty City

Genom expansionsamlingen Grand Theft Auto: Episodes From Liberty City får vi nu återvända till Rockstar Games tolkning av staden som aldrig sover.

Av Anders Norén

Episodes From Liberty City är en samlingsskiva som innehåller The Ballad of Gay Tony och The Lost and Damned, de två expansionerna till det nu arton månader gamla spelet Grand Theft Auto IV. När ett spel säljs i 3,7 miljoner exemplar under dess första 24 timmar på butikshyllorna vet man att det är något utöver det vanliga, och jag var en av många som hyllade Grand Theft Auto IV som förra årets absolut bästa spel.

En åldrande gigant

Men arton månader är en lång tid, och Grand Theft Auto IV:s grafikmotor har inte åldrats med värdighet. När det släpptes slog Liberty City mig som en detaljerad, expansiv och i största allmänhet imponerande stad, men det som jag då betraktade som ett mindre tekniskt underverk passerar idag godkänt med knapp marginal. Texturerna är oskarpa och många modeller är odetaljerade. Mest irriterande är dock bildskärmsuppdateringen, som i eldstrider och biljakter har en tendens att halka ner en bra bit under 30 bilder per sekund-strecket.

Spelets koncept har förändrats mycket lite. Man får ett uppdrag, kör till platsen utmärkt på kartan, gör det som göras skall – vilket oftast inbegriper att hämta något eller döda någon – och återvänder till uppdragsgivaren för att få en belöning och öppna upp nya uppdrag. Det är roligare än det låter, mycket tack vare GTA IV:s solida spelmekanik; och den har inte åldrats nämnvärt. Något som dock fortfarande känns fumligt är att ta skydd under eldstrider. Det händer att spelet feltolkar knapptryckningarna , vilket leder till att man hamnar bakom fel skydd och därigenom ställer sig rakt i skottlinjen.

Men såvida du inte har missat Grand Theft Auto IV – vilket du förhoppningsvis inte har gjort – vet du redan allt det här. Betydligt mer intressant är vad de två expansionerna bjuder på. The Lost and Damned, som först släpptes i februari, följer de interna och externa stridigheterna i motorcykelklubben The Lost genom vice-presidenten Johnny Klebitz ögon. Det är en mörk, atmosfärisk och stundtals riktigt välskriven historia, inte helt olik den som inleddes med att ett risigt fraktfartyg från Serbien lade till vid Liberty Citys hamn i Grand Theft Auto IV.

En duo som kompletterar varandra

Nykomlingen The Ballad of Gay Tony, å andra sidan, är raka motsatsen till The Lost and Damned. Tony ”Gay Tony” Prince är en nattklubbsägare med åtskilliga problem och lika många fiender, och som hans affärspartner/livvakt Luis Torres faller det på dina axlar att se till att han och hans klubb överlever. The Ballad of Gay Tony handlar om glitter, glamour, explosiva vapen, uppdrag utan någon som helst verklighetsförankring och karaktärer som får Brucie från Grand Theft Auto IV att verka normal. Att pansarvagnen (om än inte en fullstor sådan) gör comeback säger en hel del om vad Rockstar Games siktar på med The Ballad of Gay Tony.

Kontrast visar sig tidigt vara Episodes From Liberty Citys största styrka. När jag började tröttna på att utrota konkurrerande motorcykelgäng i The Lost and Damned bytte jag till The Ballad of Gay Tony för att pröva på basejumping från tvåtusen meters höjd och attackera poliskonvojer med guldpläterade arméhelikoptrar. Trots att expansionerna utspelas i samma stad och i grunden bygger på samma spelmekaniker är spelupplevelserna de erbjuder mycket olika från varandra. Ska man nödvändigtvis jämföra dem med varandra måste jag dock säga att The Ballad of Gay Tony är strået vassare, och en välkommen funktion i den expansionen är därför att man när som helst kan spela om ett gammalt uppdrag genom några knapptryckningar med mobilen.

Om du inte lägger ner allt för mycket tid på sidouppdragen – motorcykelrace och gängkrig i Lost and Damned; klubbskötsel, basejumping och mer gängkrig i Ballad of Gay Tony – kommer det att ta dig runt 16 timmar att spela igenom de bägge episoderna. Runt åtta timmar speltid är ungefär vad man kan räkna med från en genomsnittlig actiontitel idag, och räknar du dessutom med de ändlösa timmarna du kan lägga ner på de bägge expansionernas multiplayerlägen känns butikspriset på runt 400 kronor mer än skäligt. För dig som redan har spelat GTA IV:s multiplayerläge till döds finns mer att hämta i form av nya vapen och ett par nya speltyper.

The Lost and Damned visar Liberty City från dess mörkaste sida, långt nere i den kriminella hierarkin, medan The Ballad of Gay Tony pyntar staden med glitter, glamour och hagelbössor med explosiv ammunition. De bägge delarna kompletterar varandra fantastiskt bra. Dessvärre dras de också med samma brister. Grand Theft Auto IV-motorn har börjat få rynkor, och medan de mindre detaljerade omgivningarna kan förbises är bildskärmsuppdateringen ett ständigt irritationsmoment som kraftigt drar ner helhetsupplevelsen. Men det är en väldigt dålig ursäkt för att hoppa över två av årets absolut bästa expansioner.